Väntan

Ja, så här i vecka 39 får man äta lite ostbågar och se på film ihop med sin älskade man om kvällen, vila sina svullna anklar (och värkande rygg...) och känna Totte sparka på skålen. Och man får vänta. Saker jag väntar på att få veta är: vilken födelsedag Totte ska ha och vem det egentligen är.

100års-jubileum

Den 13 mars 1910 döptes min mormors pappa och eventuellt även min mormors farmor (om hon döptes ännu tidigare eller samma dag är oklart, att hon var medlem vet vi). Så vår släkt firade 100 år i kyrkan i lördags och detta gjorde vi med ett härligt kalas nu i söndags!

Vi fikade massor, barnen lekte, men framförallt så fick vi höra om förr i tiden. Min morfar pekade ut alla han vet vad de heter i gamla album. Mamma hade hittat papper, brev och fotografier som vi aldrig sett och berättade för oss vuxna och de lite äldre barnbarnen om sin morfar Axel och hans mamma Karolina, om hur kyrkan fungerade i Göteborg under tidigt 1900tal, om ämbeten de haft och möten de gått på. De hade kaffe (kornkaffe) och vetebröd på sina styrelsemöten, haha. Och de annonserade i tidningen när de skulle ha stor konferens - "kom och se om den så kallade mormonismen är bibelenlig. Fri entré, ingen kollekt."

Det var helt fantastiskt! Jag orkade inte gå runt och ta kort på alltsammans, men här sitter min kära morfar tillsammans med 13 av 17 barnbarnsbarn! De som fattas är tre goa pojkar Mårdby och så Alexander i USA förstås.

I sommar när min moster kommer på besök ska vi fira ännu mer och då hoppas jag det blir fler foton! Det är helt klart något som är värt att fira, ett beslut om rättfärdighet som välsignat så många!

Karolina och Alexander Svensson, min mormors farmor och farfar på deras 60åriga bröllopsdag.


















Morfar och 13 barnbarnsbarn.

"Kom ut nu! Du är färdig nu, Totte, kom ut!!

"Gonatt Totte!"

Kläder till Totte!

Rasmus tog in babykläderna i veckan och dagen därpå gick jag och barnen igenom dem. Julius tyckte killkläderna var så fräcka och sa om varje plagg: Mamma du måste köpa en sån till mig, en stor! Han ÄLSKADE fotbollsbodyn (bilden nedan) som han hade som bebis. Han vill att Totte ska ha den om det är en pojke och han vill att jag ska köpa en till honom med. Han kunde inte tro att det var sant att han hade fotbollskläder redan som bebis! Vilken lycka!


















Lovis hämtade foton på Julius som bebis och visade honom kortbevis på när han hade på sig de olika plaggen vi hittade.

Så barnen och jag valde ut kläder som Totte kan ha. Neutrala och sen såklart en hög med pojkkläder och flickkläder. Idag har vi tvättat dom.


















Lovis tyckte om den här med en rosa bebis på som det står: Det blev en flicka!























Nu kan Totte komma!!

Morfar!!

Två-tre gånger i veckan är jag hos distriktssköterskan och får järninfusioner. Jag är borta 1½-2½ timmar varje gång. Varje gång hittills har min pappa passat barnen. De busar, springer, gör gymnastik, kittlas, läser böcker, spelar spel och gör ritlekar.

Häromveckan kom jag hem till detta: en hög barn och morfar på golvet! Pappa skrattade sig blå och alla tre var de genomvarma! TACK pappa för att du är världens bästa morfar! (Och hb har gått upp från 80 till 103 på fyra veckor! Nu är det "bara" fem gånger kvar.)



















Här sitter jag med fyra plåster. Kärlen börjar krångla efter all påfrestning och det går åt minst två kanyler varje gång jag är där...

Samling

Jag har haft samlingar med barnen de sista veckorna. Vi har lärt oss om bokstäver (mest för Julius eftersom Lovis redan kan läsa), om kroppen och nu senast var det om vädret. Vi gjorde en experiment på spisen med en kastrull vatten och såg vad som händer med havet när solen skiner på det (det blir ånga, som blir moln osv). Sen fick barnen pyssla en stor moln-planch men hjälp av mitt molnalbum. De klippte och klippte och hade jätteroligt!

Ännu mer snö

Totte trivs inne i magen fortfarande. =)























Jocke hoppar ner från Katrins tak!



















Pulka... =)

Mer snö

Snö på vår tomt

Snöhögen utanför köksfönstret är enorm!























Vårt staket går inte att se under snötäcket!
























Till höger finns vårt staket, nånstans under snön. Rasmus drar Julius i pulkan, på våg på äventyr med släkten.

Rasmus skottar tak

När gästerna gått från Lovis kalas var det bara för pappa att ge sig ut och skotta tak. Det såg ut som en scen ur Mary Poppins, hela grannskapet var ute och skottade på garagetaken och sedan på sina förrådstak. Efter detta kom det ÄNNU mer snö. Och ännu mer snö. Snö.

Lovis kalas: ett litet axplock

Lovis 6årskalas, en månad försenat pga av sjukdom blev av den snöigaste dagen i februari. Trots detta kom faktiskt alla! Miriam är inte med på detta kort, för då var hon fortfarande insnöad i Åsa, men hon kom lite senare.


















Paket!























Tårta!


















Fiskdamm - förväntansfulla barn!

HÖGT legotorn!

 

Rasmus födelsedag (en månad senare...)

Så här ser en 32åring ut! Vi hade en härlig födelsedag tillsammans med vår pappa. Lovis hade pysslat en egen blombukett i glittrande papper och båda barnen lade ner mycket tankemöda och grejande på att slå in sina paket. Efter kyrkan (det var en söndag) åt vi god middag med Rasmus föräldrar och efterrätten - hallonparfait med chokladtryffelkaka - var himmelsk!